Underbart

vackert var det på bröllopet igår!! Åh, det är så sällan man får gå på sådana tillställningar, hade glömt hur fint det kan vara.
Allt var verkligen perfekt - ursnygg brud och brudgum, liten mysig kyrka, välkomstskål hemma hos brudparet sen bussfärd till Brantevik där superb trerättersmiddag intogs och därefter tillbaka med bussen igen för bröllopstårta, kaffe och öppen bar inne i "discorummet". Vi var hemma kl.4 med en, enligt egen utsago; "karatefull" Pierre som gjorde ett och annat snabbesök till toaletten som skvallrade om att det inte är en chans att vi kör till stugan kl 13 idag... om vi säger så. Jag tog massor av bilder (för en gångs skull) men kan ju såklart inte lägga ut dem förrän jag fått klartecken från brudparet. Dock blev det någon bild på min "outfit" för dagen. Alltid något.

Nu måste vi lägga på ett kol, väskor ska packas och frulle ska käkas. Snart går färden mot en veckas stugliv i Blekinge med syrran, Fredrik, Hugo och Alfred. Ska bli RIKTIGT skönt.

Sist men inte minst måste jag skriva hur fantastiska "svärföräldrar" jag har. Inte bara passade dem Wilmer från 11 igår fram tills nu i eftermiddag utan Leif skjutsade även oss till kyrkan och hämtade oss vid 2.30 natt. En liten nätt biltur på ca 1 timme enkel tur. När jag berättade om vår grymma deal kunde man verkligen SE hur det lös av avund i andra föräldrars ögon. Och jag förstår dem. Det är nästan för bra för att vara sant.

Det gick för övrigt alldeles utmärkt att sova utan W, dock ska det erkännas att jag tittade kanske 4 ggr på bilden som Lotta skickade under kvällen. Men annars var det lugnt, så lugnt att vi inte ens tänkte på det när P:s iPhone laddade ur och vi var okontaktbara under 5 timmar... Grymt! Stort TACK!

Väl inspekterad bild ...

Update

Shiiit vad mycket som hänt sedan sist. Hur sammanfattar man det då?

I lördags blev det möhippa för fina Erre för hela slanten. Champagne, lekar, sangria, taekwondo-pass, bubbelbad, bastu, mojitos, buffé från Möllans ost och utgång på Prins Bernhard. Jag kan stolt förmedla att jag inte var hemma förrän efter 3 och mindre stolt förmedla att jag hade träningsvärk i dagarna tre.

I söndags var jag mer död än levande. Tror inte vi gjorde något särskilt. Pierre sov i Oxie med Wilmer och jag fick en alldeles underbar och ensam sovmorgon. På kvällen kom Tobbe och Jennifer då blev det varma mackor, soffhäng och utlåning av bebiskläder (vilket kändes liiite i hjärtat, förmodligen pga bakisheten snarare än blödigheten).

I måndags käkade vi frukost tillsammans sen begav sig brorsan och Jennifer ut och gjorde stan medan P, W och jag mötte upp P:s gamla vän Arne med frun Viktoria för en fika. Fastän vi varit tillsammans i över 2 år fanns det fortfarande polare kvar att träffa... Mycket trevliga var de iaf! När vi kom hem hittade vi en Babybjörn sitter på Blocket för 300:- i Kävlinge vilket passade utmärkt eftersom vi skulle till syrran och grilla i Furulund samma kväll. Sittern godkändes och fick följa med oss hem. Likaså godkändes de grillade revbenen, majsen, coleslaw:en och och allt annat smarrigt som bjöds. Tyvärr började även min visdomstand jävlas samma dag. Dubbla TREO dygnet runt, en gnutta bakishet som inte ville släppa, träningsvärk och grillat var vär väl inte världens bästa mix. Men GOTT var det.

Nyförvärvet med trestegsinställning och lekbåge. MYCKET uppskattad av W :-)

Hugo åt pasta

Pierre hade lååånga fingrar

Farsan och Pierre såg glada ut när den något uttjatade desserten kom på bordet...

Brorsan bad en stilla bön om att det var han som fick börja ta...

Hela uterummet är proppat av Fredriks chilliplantor. Han är grym på kryddor och grillat, ser sjukt mycket fram emot stugan då det ska knapras grillat varje kväll. Mmm.

I tisdags låg jag mest i sängen med tandvärk medan P tvättade 700 omgångar tvätt, diskade och städade för glatta livet. På kvällen var det fotbollstudio då Danne, Lalle, Jens, Stina och lilla Lisa kom och tittade på när Mff vann över Rangers. det blev en hel del glädjeskutt och dans i ring bland grabbarna vill jag lova medan jag prackade på stackars Stina en massa babysidor på nätet där man köpa allt mellan himmel och jord. Om man nu vill det. Vill säga.

Igår blev det så äntligen ett akutbesök hos tandläkaren. Precis som vanligt var det inte sådär jättemycket de kunde göra ... surprise. De spolade rent, gav mig en vinkeltandborste, ett recept på Kåvepenin och tillade att det är lite vanskligt med visdomständer. Jaha ja. Om det inte går över får de boka tid hos specialist och operera ut den. Eftersom den växer rakt in i benet dårå. Japp. Efter det så åkte vi till Burlövs center och handlade sjukt mycket kläder till W. Han råkade ju fylla fyra månader i tisdags, det glömde vi lite. Som kompensation använde vi nästan upp hela presentkortet vi fick från min morbror på name it. Det blev två bodies, ett par jeans, en soldräkt med hatt och en pyjamas. Sen blev det en sparkdräkt från Lindex, en t-shirt, en skjorta och ett par jeans från H&M och ett par jeans från Cubus utav bara farten lixom. På kvällen kom dessutom Leif, Lotta och Camilla på fika och överlämnade en present från Lottas arbetskamrat - en tenniströja och en body till W. Utöver allt det så fick han även en t-shirt av Arne och Viktoria i tisdags. Det går ingen nöd på snubben ... om vi säger så. Men det är sjukt kul nu när han börjat nafsa på stl 62 och vi slipper alla nyfödingkläderna som vi har dragits med i 4 månader. Dock var det onödigt mycket, det erkänner jag alla gånger.

Jag försökte ta jämförelsebilder på vad som hänt sedan den 26:e mars men det blev inte bra. Det är två olika barn, man förstår ändå inte hur stor skillnaden var. Möjligtvis anar man det på bilderna med Pierres hand.

Från världens tröttaste apunge till en morgonpigg, superglad miniPierre

SÅ nu tror jag att jag fått med det mesta. Puh.

Hej så länge.



Deal

Jag köpte förresten cross trainern, 900:- blev det tack vare en prutande sambo. Som dessutom deklarerade att jag fick den av honom efteråt :-) Dock lade jag till dealen att jag skulle gå ner 3 kg till Greklandresan i slutet av september, annars betalar jag den själv. än så länge har det blivit 20 min igår och 20 min idag, jag hade gärna hunnit med mer men en viss W har tagit en HEL del tid och energi de senaste dagarna. Nåja, 400 kalorier mindre är ju trots allt 400 kalorier mindre. Jag har även varit halvflitig med armhävningarna. 50 om dagen i två veckor iaf. Sen blev det uppehåll men nu kör jag på igen.

Kommer gå skitbra det här. LÄNGTAR tills det gått några månader till och jag kan börja jogga. Känns fortfarande obekvämt, sjukt att det kan bli ett sånt jävla tryck nedåt. Uh.

På söndag kommer förresten brorsan och Jennifer. Ska bli SÅ kul att ses med tanke på att vi inte träffats sedan julafton och J har vi inte träffat sedan jag berättade att jag var gravid. Nu är det snart deras tur att bli föräldrar - sjukt! När jag sms:ade och bestämde med brorsan i veckan så blev minnet från den där dagen innan förlossningen så otroligt tydligt. De skulle ju egentligen sova hos oss då. Jag fick ett kristallklart minne av när Leif ringde på under eftermiddagen och lämnade en dubbel luftmadrass som han varit snäll nog att köpa eftersom vi skulle få nattgäster. Jag var HELT borta när han ringde på. Väldigt skum känsla och plötsligt känns ett syskon till W vääääldigt långt borta igen. Puh...

Lite bilder

Idag fick jag bild på rullningarna minsann.

Pff ... skulle det här vara något?

Åhej 

Tadaa

Plötsligt låg han misstänkt tyst och nöjd. Jomenvisst - nerkissad filt ...

Känns som att han blivit så stor på sistone. En riktig liten pojke.

Kudden används på bvc:s inrådan ... eller efter att jag klagat lite på hans platta huvud sa hon att en mjuk kudde skulle användas så mycket som möjligt men att det tar 10 månader innan huvudet formats klart och att det verkade som om vi redan gjorde allt vi kunde. Men en extra kudde på skötbordet kan ju inte skada ;-)

Också lite fniss med spegelbilden.

Skitig spegel, oskarp bild och kass vinkel men nog kan man urskilja ett litet leende...

Den här

pjäsen kanske blir min ikväll. Om den ser ok ut vill säga. 1000:- kostar den men det borde väl vara ok med tanke på att det är dubbla handtag, hastighet, pulsmätare och display. Eller? Jag vet inte.

ler

(ok, det var sista gången, behövde bara få det ur systemet)

Flyt

Dristade mig äntligen till att köpa en ny bikini igår. REA på Åhléns 69:-/del. Jag provade inte ens, bara gissade mig till storleken. Eller rättare sagt konstaterade jag att jag aldrig kommer att ha S i bikini och att jag vägrar att ha L (moget) så jag tog M. Skulle den inte passa så fick jag helt enkelt banta ner mig så att den passade. Otroligt nog passade den perfekt. Så jefla gött att jag slapp genomgå den traumatiska provhyttsprovningen också. Ibland har man flyt. LER.

Moving forward (eller åtminstone åt sidan)

Ni som inte har barn och/eller tycker det är skittråkigt med barn kan hoppa över detta inlägg. Jag hade själv tyckt att det var DÖDStråkigt innan jag fick W men jag tycker bloggen är grymt bra att ha som hjälpmedel att dokumentera utvecklingen. Sen (när man har tid, lust och ork en dag) kan man sitta och skriva in allt som hänt i babyboken i efterhand.

Nu börjar han fatta ett och annat lillsnubben. Magen krånglar fortfarande men enligt bvc kan det hjälpa att vi slutar med järnet samt det gamla vanliga; det är kanske en sån period nu. Mhmm. Han vägde iaf 5400 g, dvs 100 g mindre än vad jag hade räknat med. Dock hade han kommit högre upp på kurvan så de ska helt enkelt inte gå upp lika mkt i vikt nu. Skönt. Han mättes även och landade på 60.5 cm. Gytt. Han har alltså ökat 3600 g sedan han föddes och växt 17,5 cm. Inte illa pinkat av lillkorven.

Nu till nyheterna. Senaste grejerna är att:

*häva sig upp i sittande och ibland stående läge (med hjälp av oss såklart)
*skratta åt sig själv i spegeln

Och dagsfärskt är även ett genombrott med nackträningen. Jag kom på att testa på hans favvoställe - skötbordet. I vanliga fall ligger han ju mest och gallskriker och lyfter huvudet någon cm när han ligger på mage. Nu låg han med huvudet helt uppe och vände sig från sida till sida och tittade på mig när jag kallade på honom. Sen började han VÄNDA sig. Först låg han en stund och tränade nacken sen tippade han åt ena sidan och därefter sköt han ifrån med foten så att han vände sig helt runt. Från mage till rygg. Han gjorde det FEM ggr i rad och åt båda hållen så nu är det ju knappast en engångsföreteelse som det var när han var två månader. Grymt!
Han har även börjat pressa upp knäna mot magen i väldig fart så att han tippar åt sidan. Dock kan jag inte helt avgöra om det mer beror på magknip än motorikutveckling. Kul är det iaf när det händer grejer. Man blir lika förvånad varje gång, konstigt nog.

Nevepending

Nu blev jag lite rädd. Inte för att jag sållar min egen blogg till "extremtläsvärdochotroligtinspirerande"-kategorin direkt men H.E.L.V.E.T.E vad hemska bloggar det finns. Shit pommfritt.
Råkade klicka mig vidare till en blogg om en ensamstående pappa. Han skriver (seriöst nu alltså) "LER" i sina inlägg. "oj vad trött jag blev nu. Ler... ". Sånt där kan reta gallfeber på mig. Jag blir asirriterad. Har lust att skicka ett mail eller ännu bättre RINGA idiotjäveln och fråga vad fan han ler åt hela tiden. Vad i helvet är roligt med att man är trött??? Är du helt jävla retarderad dumjävel??
Att mannen ifråga dessutom har ungefär 3657 bilder på sig själv där han poserar i bar överkropp med sina stackars barn får snarare bloggen att framstå som en extremt jävla kass dejtingsida där endast en styck självgod leende idiot figurerar. "Jag är ensamstående.. ler" Jag kräks lite i munnen.

Nu kanske ni tycker att jag överreagerar men om jag då tillägger att han kallar sitt sovrum "kärlekskammaren" och har ett vitt hjärta (på sin EGEN sovrumsdörr alltså) med texten; "Här bor en prins" kanske ni känner en liiiten irritation pyra. Skulle jag dessutom upplysa er om att det leende aset står och poserar med sin (7-årige??) son där båda har varsin cigg i munnen och SURPRISE är barbröstade kaanske ni börjar hajja grejen. Det som irriterar mig allra mest är inte att denna Belgian blue-snubbe alltså är totalt bäng i skallen, försöker snärja blåsta bimbos med nyduschade bildkavalkader på sin blottade bringa, låtsasröker cigg med sina barn eller ens går runt och ler som en lallande idiot i tid och otid NEJ det är det faktum att han har inrett hela sitt hem med Lexington, tramsiga väggord och snidade trädetaljer. Han kör något jävla marin/chabby chic-tema hemma och visar dessutom stolt upp ett ljus som han dekorerat med bokstäverna NEVEPENDING. Under texten har han satt fast ett fult hjärta med ett gem som hänger i ett band. Sen skriver han: "Neverending.. Det är kärleken mellan mig och mina barn .. Oändligt och odödlig.. Jag älskar den här lyktan.. Ler.." Det står för helvete nevePending!!! Antagligen för att du är så jävla bränd att du tänkte att det kvittar om du använder ett P istället för ett R, ingen kommer att märka det ändå. Och det värsta är att han förmodligen har rätt, av läsarskaran att döma. Och sluta le!! Gå och snida en hattask eller något. Dumjävel. Usch.

Nevepending - för kärleken mellan mig och Wilmer. TOKLER. LOL.

"DU FÅR INGEN VECKOPENG!!"

Hur jävla lätt kommer det att vara att säga det till det DÄR fejset?? Har ungen gått lipkurs hos någon??

Vi kommer att bli utblottade.

Crap.

Snacka går ju

Jag spanar efter en cross trainer. Känner att jag behöver en sån. Skulle vara sjukt mycket skönare att stå på en sån framför eftermiddags-tv:n än ligga på soffan och glo. Jo, visst, jag skulle kunna dra ut med vagnen och gå varje dag, absolut, men det är ju trots allt inte riktigt samma sak. Dessutom är det visserligen oftast sjukt skönt att bo mitt i stan men kanske inte helball att ALLTID ha i åtanke vad man sätter på sig och hur många bekanta man kommer att träffa på. Ibland vill man bara slänga på sig en urtvättad asstor t-shirt och ett par synnerligen slappiga tights. Men nänä, då ska man möta blickarna från 7000 ashippa morsor i parken eller alt. 18.000 hippa människor på gågatan. Det kan man ju iofs skita fullständigt i men å andra sidan har jag ändock en gnutta fåfänga i mig TROTS barnafödande och passering av 30-årsstrecket. Tro´t eller ej.

Jag har varit på gymmet 7 ggr sen jag fick W och han är inte ens 4 månader så jag vill inte direkt titulera mig som lat MEN det krävs onekligen en fukkin vilja av STÅL för att kl 17.45 när sambon kommer innanför dörren (och man möjligtvis hunnit kasta i sig en halvtaskig lunch vid 12-snåret när man då varit uppe sen 7-snåret) bara liksom slänga på sig (de illasittande) träningskläderna och bara "du, vi väntar med maten tills jag är hemma vid 19.30 igen, för jag är så JEFLA peppad att träna NU liksom". Man är ju inte alls: 1) halvt svimfärdig av hunger och hade kunnat fälla ett mindre rådjur, 2) trött så att det liksom börjat rycka i ögonlocken och blicken ideligen tappar fokus, 3) benägen att få sjukt dåligt samvete över att dumpa W (med världens sämsta kvällshumör) till P som då jobbat hela dagen så fort han kommit innanför dörren.

Eller så är jag bara sjukt lat. Kan vara det med.

Va fan, nu glömde jag vad jag skulle skriva från början; Ingen som har en cross trainer på lager???

Hej.

Kvällsdopp

Igår fick vi (förutom  två STORA påsar med kläder i stl 62-68, en hoppgunga, en dyna till sittstol och babywatcher!!) låna en insats till badbaljan av syrran och Fredrik. Även om jag må ha varit en liten smula besviken till en början över att det var en liten påg i kistan måste jag säga att min inställning har förändrats helst (såklart). Inte nog med att vi fick världens finaste W utan vi kan även låna ENORMT mkt kläder av kusinerna. GRYMT!!

Idag provades iaf insatsen då vår son började lukta lite väl funky i skinnet. Det var riktigt skönt att slippa stå och hålla honom (nu när han börjat komma upp sig lite) och lillsnubben verkade även han mycket nöjd med att ligga och chilla. Även om det inte riktigt syns på bilderna så har han verkligen älskat att bada ända från början. Han blir helt tyst och verkar fundera över livet medan han sprallar lite.

 Nybadad i myspyjamas, kan man vara annat än nöjd? :-)

Jag försöker, för övrigt, släppa matnojan. Jag får fråga på måndag helt enkelt. Han äter, har ingen feber och kräks inte, det är viktigast. Han har kanske kommit ur en tillväxtperiod och mest bara vill sova och inte äta så mycket. Vad vet jag...

Så länge han inte ser ut så här igen bara så är jag glad :-)



Aj

Nu ska jag älta lite igen. Förlåt men jag blir lite ... brydd. W har ätit mellan 90-120 ml ersättning de senaste 1.5 månaderna. Vi har använt napphål 1 fram tills för nästan två veckor sedan då vi bytte till stl två. Vi har försökt byta tidigare men då har det slutat med att han tvärvägrat äta, spytt eller klökts och hostat. Nu har det dock gått jättebra. Han började ÄNTLIGEN äta mer i fredags. Han kunde klämma 120 och sen fortsätta gnälla varpå jag gjorde 60 till som han drack utan problem. Lyckan var stor. Fram tills nu dårå. Nu äter han MINDRE än vad han gjorde innan. Eftersom han har börjat sova hela nätterna äter han oftast bara sex mål om dagen och ibland bara fem. Jag fattar ingenting. Vi har samma ersättning som innan och inte ändrat någonting utom möjligtvis att Sempers magdroppar tagit slut men de kan ju KNAPPAST ha så pass stor inverkan på några dagar med tanke på att det tog närmare 3 veckor innan de påstods göra någon effekt. Han fiser ENORMT mycket och drar upp knäna mot magen dessutom har han producerat b-blöjor två dagar i rad, vilket inte hänt de senaste två månaderna iaf.
Kan han kanske ha blivit mjölkkänslig? Kan de bli det bara sådär?? Jag ska till BVC på måndag så jag antar att det inte är någon fara på taket men älta kan man ju få lov. Jag vägde honom innan med mig och enligt vågen ligger han på 5,4 kg nu, vilket stämmer bra med mina uträkningar om att han borde ligga på 5,5 kg på måndagens BVC besök. OM han nu fortsatt att gå upp i samma takt vill säga, dvs ca 250 g i veckan. Det är bara så drygt när man inte vet vad det är. Känns som att man plågar honom när man ger honom mat. Jag får minst lika ont i magen som honom. Blä. Känsliga människa. Kanske det tråkigaste inlägget EVER. Sorry.

Today

Idag såg mitt lilla tigerbarn ut så här; besvärad, lite korkad och lite vettskrämd. Skön mix.

Freaky

Måste bara tillägga att W kommit in i en ny fas. Studerar-fasen. Synen har tydligen utvecklats och nu studerar han saker intensivt. Den fiskbensmönstrade kudden i soffan har bokstavligen synats i sömmarna och nu är det hans föräldrars tur. Det är freaky. Han bara tittar INTENSIVT på mig, studerar mitt ansikte i minsta detalj och ser sådär SJUKT skeptisk ut.
Leeendena kommer inte på löpande band längre utan nu försöker jag istället desperat flörta med ansikte som tycks ifrågasätta min blotta existens. Man ba: "Gogogogo, awawawaa, popopopop" och han ba:"Alltså, vem är du ... egentligen? Och, framför allt; tycker du SJÄLV att du är rolig??" Jag ba; "Gooogoooo gooo ... ?" Fan.

I can seeeeeee you

Suck

Jag börjar seriöst undra om det inte är tänder på G för småungen. Det var ju ett JEFLA gnällande. Det går tydligen inte att ha ögonen öppna utan att småböla hela tiden. Sen har det blivit ett himla småätande den senaste tiden. Varannan timme ska han käka. Och börjar spotta ut maten strax innan han druckit sin portion på 120 (=135ml). Ulkar och spottar och gnäller och drygar sig. Sen blir han ju inte mätt men han äter ändå inte mer, så ligger han där och småbölar och halvsover i 2 timmar tills det är dags för nästa kassa matning.
Jag har känt i munnen på honom och man känner verkligen något hårt uppe till vänster. P fick tydligen tänder redan när han var 4 månader och W blir ju fyra månader om 2 veckor ... men han är ju dock prematur så jag vet inte. Gnälligt som fhhaaan är det iaf och mitt huvud håller på att sprängas. Jag försöker tanka in kaffe och treo men det går segt. Jag vill bara ta en låång dusch och gå och lägga mig.

Jaja, det är som det är och imorgon är en annan dag. Hoppas på bättre humör för både mig och mini då.

På lådan

ligger denna pjäs på väg hem till mig. Så här två år efter alla andra. Ett frivilligt initiativ var det inte heller utan min gamla mobil satte livet till först. Dock lyckades P bygga ihop den nyss sjukt nog. Meeeen jag tror den gjort sitt rent utseendemässigt iaf.

Så nu kan ALLA som tjaaaatat äntligen bli tysta. Och Pierre kan äntligen slippa mitt eviga "var är din telefon?"-frågande. Frågan är nu bara hur lång tid det tar innan den går sönder. Någon som vill betta? 20 min? 2 timmar? 10 dagar? Spänningen är ooolidlig.



Fikan

var mycket trevlig och vi klarade oss undan regnet. När vi satt där och fikade insåg vi att det var just vi fem som paddlade kanot med våra män i augusti för två år sedan. Alla var då barnlösa. Sjukt vad saker och ting förändras snabbt...

Malle och Nellie

Anna och Wilma, Carin och Viktor, Marzena och Frank 

 

Seriös barnvagnsmaffia, hehe.

När vi sedan gick från parken väckte vi tydligen STOR uppståndelse bland en grupp tyska pensionärer. Det verkade som om mammor i grupp är väldigt exotiskt i Tyskland. Alla stannade upp, utbrast glada tyska utrop, och försökte glo ner i barnvagnarna för glatta livet medan vi skrattade hysteriskt och småsprang därifrån. Det var så overkligt på något sätt. Vi går där i lugnan ro på rad och befinner oss helt plötligt omringade av en grupp ENORMT glada gamla tyskar som försöker dyka ner i barnvagnarna. En gubbe tittade ner på Wilmer och gastade: SCHÖN!! Jag blev nästan rädd och parerade långt ut med barnvagnen för att inte fastna i en knagglig konversation. Rädd för att han potentiellt skulle kunna lukta sig till att jag läst tyska i 5 år och ändå inte kan göra mig förstådd. Möjligtvis skulle jag kunna förklara vägen för honom ... om han nu behövde ta sig till något som låg rakt fram och sen första gatan till vänster vill säga. Yes.

Picknick

Idag är det dags för mammafika. Jag bjöd in ett glatt gäng på picknick i Kungsparken, sex stycken blev vi totalt men tyvärr är Nettan sjuk och Carin hade lite inbokade tider men fyra blir vi iaf säkert :-) Det blir Anna och Wilma (+1 år), Malin och Nellie (8 mån), Marzena och Frank (-1 mån) och kanske Carin och Viktor (+1 mån). Frank och Viktor är jag vansinnigt nyfiken på. Små nykläckta sötisar... oooh ska bli spännande! Wilma och Nellie ska så klart också bli roliga att träffa :-)

Kakan står i kylen och W är på sitt bästa humör ... hmm.

Kärleksmums är aldrig fel... mmm.

Igår testade vi att flytta upp W. Han har legat nere i fotändan innan med ett minitäcke eftersom han korvade ner sig under täcket. Trodde han hade kommit ifrån det nu men nej. 

Imorse när jag kom in såg det inte riiiktigt likadant ut som när jag la honom ...

Godmorgon på dig med liksom..

Dessutom kan jag nog sluta oroa mig för att han blivit svagare i nacken (pga sitt ballonghuvud). Igår låg han så här i 20 min och vände huvudet fram och tillbaka flera gånger, hur stabilt som helst. Bara jaha?

Sen fick han sitta och titta lite på tv innan läggdags också :-)

Angående sovstatus så gick det väldigt bra i lördags när vi var själv. Jag testade att lägga honom redan 19.30 - succé! Inte ett pip fram tills 3.30. Grymme! Dock gick det inte så bra igår, gnäll gnäll gnäll. Han fick komma upp ur sängen inte mindre än tre ggr innan han somnade ordentligt vid 23-snåret. Dock vaknade han inte förrän 6.30 så det är en utsövd morsa idag. Skönt!