torsdag 17 mars 2011

Äntligen!

Good news!

Hålet är lagat och ingen rotfyllning behövdes. Det där jävla hålet har plågat mig sedan i juli förra året, fick en provisorisk lagning innan vi åkte till Grekland som snabbt lossnade och därefter har jag gjort mitt bästa för att ignorera det.

I november fick jag nog och anmälde mig till Folktandvården så att jag kunde få ett besök hos tandhygienist och få inbokat ordentliga tider till lagning.
I december fick jag tid, gick dit och fick inbokat två nya tider till möghålet och ett annat hål.
I slutet på januari var det dags, men pga att vi skulle till Egypten fick jag omboka den ena tiden. Gissa vilken tid det var som avbokades ... Den andra tanden hade jag inte ens ont i. Förrän jag lagade det och vaknade i veckor efteråt med extrem tandvärk mitt i natten. Så jag fick alltså istället ont på båda sidor av överkäken och blev 1000:- fattigare på kuppen. Kul.
Ja och som vanligt var det fullbokat och tjofadderittan så jag fick inte en tid förrän idag, den 17:e mars till det hål jag sökte vård för i juli förra året. Men tjena.

Tandläkaren började dessutom besöket med att hmmm:a för sig själv i typ tre minuter innan han, till slut, bestämde sig för att ge sig i kast med hålet trots att han inte ville röntga. Thank God. Istället kände han med en penna som skickade ut impulser typ för att kolla om det fanns liv i tanden. Och det gjorde det - AJ. Sen borrade han bort det gamla förbandet, som tydligen fortfarande satt kvar till viss del, och fyllde igen skitet. Att bedövningen inte riktigt tog ordentligt tolkade han som ett gott tecken - man tackar!

Men jaja, 900:- fattigare och extremt mycket gladare kan jag konstatera att det var värt det. Dessutom var alla väldigt trevliga och gratulerade till oungen och receptionisten hade minsann samma födelsedag som mig och fick också sitt första barn när hon var 30 (vilket snabbt fick mig att inflika att jag inte fyller 30 förrän 10 dagar efter bf ... viktigt! Hehe). Sen önskade alla lycka till när jag gick.

Nu lät det nästan som en saga. Riktigt så ball var det inte. Det gjorde ont också och det är faktsikt lite synd om mig också. Bara så att ni vet.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar