Ulven

Idag är det en trött dag. W har till min stora glädje börjat vakna vid tresnåret de tre senaste nätterna och insisterat på käk. Han har ju sovit från 20-22 på kvällen till 05-07 på morgonen i närmare 1,5 månader. Jag ber en stilla bön om att det är feber, tänder eller vad fan som helst som rubbat hans sovschema och att det snart kommer att återgå igen. Fet chans. Inatt pep han först vid 00-snåret och fick in och nattas om av P sen vaknade han ordentligt och brölade vid 2.30 då han tankade in 120 ml och var pigg (så gött!). Kom väl i säng vid 3.30 för att väckas 06.00 igen (come on!) och utfodra barnet igen. Den matningen var dock ok eftersom han inte var svinsur iaf. Kom i säng igen vid 7 och strax efter 8 då P lämnat lägenheten vaknade en pigg ounge igen. Joy!
Vi kom iaf iväg på en power walk på 5 km i parken efter 1 timmes störtböl här hemma. Givetvis vaknade han preciiiis innan jag avslutat turen och skulle slå mig ner i lugn och ro på min filt med mellanmål och bok. Hann kränga en halv banan innan barnet skulle ha sitt käk sen vart kört. Gnäll och gnäll och gnäll och GNÄLL. Var tvungen att gå till slut när skriken började eka i parken och fick ett gäng kubbspelande kids att höja på ögonbrynen. Jaja, vi SKA gå.
Ibland känner man sig sådär kass eller ngt när man bara låter honom gnälla och skrika. Men ja, va fan ska man göra? Har ungen ny blöja, ätit tills han spottat ut maten, rapats i tre omgångar, fått sitta upp, fått ligga ner, fått napp, fått leksaker, fått ligga under filten för ansiktet, fått testa igen om han är hungrig så är det inte så jävla mkt mer man KAN göra. Men det vet ju inte alla andra, att jag känner ungen så pass att jag vet att det inte går att göra ngt just då för att få tyst på honom. Äh, egentligen bryr sig nog inte folk så mycket, bara som man inbillar sig men frågan är hur mycket gnäll ens huvud pallar innan det exploderar? Ganska mycket troligtvis med tanke på att mitt fortfarande är intakt.

Tempen har stigit igen, ligger mellan 37,7 och 38,5 ungefär, vet inte varför men antar att vi avvaktar. Han äter ju (om än halvtaskigt) och är glad i typ 10 min innan han bölar i två timmar. Han verkar vara i en konstant halvdvala som gör honom extra känslig. Från smågarv till panikböl på tre sekunder och tvärtom. Kan det vara tänder?? Syns inget iaf och även om han saglar mer så ser han närmast förnärmad ut om man försöker kila in en bitring i munnen på honom. Tittar lite äcklat på en och trycker ut ringen med tungan. Tyg ska det vara i flabben. Mjuka saker är gött. Lika förundrad varje gång över att ungen inte skiter blått så mycket som han slickar på sin filt och snutte.
Jeje, på sjukvårdsupplysningen i lördags sa de iaf att man inte ska ge Alvedon om tempen är under 39 samt att det är osannolikt att han smittats av mig och att det nog snarare handlar om tänder. Jag vet inte mycket mer än att mitt tålamod börjar tryta ...

Nu sover iaf ungen och vad fan gör jag då? Bloggar. Idiotjävel. Hej.

ULV. I. FÅRAKLÄDER.