Nonsens

Trots sjukstuga är ju pågen ganska pigg. Igår var han gudasnäll t.o.m. Satt och lekte med sina leksaker i all oändlighet. Kanske hjälpte det lite att han fick en ny bok som man kan pilla på.  "Oj, vad stökigt!", heter den och handlar om Kanin som måste städa sitt rum. Läsaren får hjälpa till genom att vända flikar och stoppa ner leksaker (som hänger i snören) i lådan igen. I slutet av boken får Kanin en guldstjärna för att han städat och läsaren får ett "tack för hjälpen"-brev av Kanin. Blir sonen ens i närheten av sin mor är det lika bra att börja med städpedagogik redan nu. Kanske för sent t.o.m.?
Den går iaf att hitta på bokrean. Jag köpte den på Åhléns men såg den på Ica MAXI idag också. Dock är den väl kanske inte världens mest barnsäkra bok så det gäller att hålla ett öga under lekens gång och lägga undan den efteråt. Wilmer älskar den iaf.

Bädda sängen

Han har även börjat svara i telefon, haha. Eller jag säger "Hallååå" varpå han sätter sin egen hand över örat och säger "ÅåååÅ", med en hes, Yoda-liknande stämma. Samma om man håller fram iPhonen till honom och idag tog han även klosslådans tak, höll det mot örat och bräkte fram ett "ÅååÅ". Skitsött (tycker jag som opartisk mamma hrmm). Dock trodde vi nästan ett tag att han hade öroninflammation eftersom han la handen över örat ganska ofta. Tröga päron som inte fattar att han bara ringde ett samtal, hehe.
Samma läte gör han när han lägger sig ner och "myser". Jag har ju omedvetet utropat "Åååh så mysigt!" varje gång han gör så och det har tydligen fastnat. Eller det är mer ett "Aaaw" han ljudar fram.
Han säger även "dae" och "titti" när han håller upp saker, som för att visa oss. Optimisten i mig får det ju gärna till "titta" och "där" men det kan ju lika bra vara nonsens.

Jo, jag ser. Det är en kloss.

Sött är det iaf, nonsens eller ej.