Greken

Vi är tillbaka! Barnet har skött sig exemplariskt hela veckan och det känns faktiskt verkligen som om jag haft semester. Hade jag vetat att det skulle gå så bra hade vi lätt stannat i 2-3 veckor. Nu ser jag fram emot nästa år istället, shit vad kul det kommer att bli. Givetvis en massa jobb med en mobil unge men man slipper iaf sitta under parasollet och anstränga sig till max för att inte ens den minsta gnutta sol ska träffa den vita huden. Det gjorde den ju såklart ändå. Men jag försökte verkligen iaf. Wilmer klagade inte iaf och drack vatten som en kung. Här hemma har han knappt tagit en klunk men det löste ju sig av sig själv.
Det känns skönt att ha gjort resan. Man känner sig lite stärkt. Överlevde ungen att bada i havet, träffa 700 släktingar som skickade runt honom, grekisk afton, 6 dagar på stranden och 6 kvällar sovandes i vagnen på uteserveringar och rökiga (utomhus)barer samt 2 flygresor så kan man fan inte klaga. Han har varit på strålande humör och charmat hela byn ungefär. Grym är han. Faktiskt. Lillskiten. Men så är han ju också 1/4 grek.

Dans på baren under den grekiska aftonen.

Farfar var HELT betuttad i honom och W var lika betuttad tillbaka.

Tre generationer :-)