lördag 28 januari 2012

Just

som vi tänkte att det inte kommer att hända ... så händer det.


Han börjar minsann KRYPA så smått. Ålat har han ju gjort i tre månader och vi var beredda på att det så skulle bli tills han började gå. MEN maybe not.


I övrigt har det varit en riktig slappedag med besök hos P:s mormor, bad på simhallen och häng i Oxie. Nu är det mycket engagerad godnattsaga för hela slanten ...

2 kommentarer:

  1. Vi var också HELT säkra på att Lovisa ALDRIG skulle krypa! Efter att ha hasat sig BAKLÄNGES(?) i några månader kom hon i alla fall underfund med att man faktiskt KUNDE ta sig FRAM också... Sen en dag så var det upp på knäna. De slutar väl aldrig förvåna oss. Kram

    SvaraRadera
  2. Haha, nej, de gör väl inte det, otroligt nog ... Nu kryper han kortsträckor och ålar längre avstånd ... och använder brickbordet som lära-gå-vagn, haha. Kram :)

    SvaraRadera