En väldigt snäll

sambo beställde denna pjäs i hemlighet härifrån efter att jag gaggat x antal ggr om hur fina kläder hon syr upp.

Yeay!!

Kalender typ

Hittade en julkalender på Susannas blogg med lite uppdrag för varje dag. Eftersom jag hoppar på det ganska sent och antagligen inte kommer att hålla standarn varje dag så väljer jag ut uppdrag från listan då och då. Idag blir det då:

Berätta om dig själv.

Ja vad ska man säga? Jag är väl en ganska medioker person. Jag funderar ibland på det där, vad man egentligen kan säga om mig. Jag tror inte jag utmärker mig särskilt mycket. Man blir väl lite sådär lost när man är mammaledig också, på hur man är som person.
Jag är uppväxt på landet, hade ganska bra betyg ett tag men sen blev jag uttråkad. Väldigt uttråkad. Har pluggat en massa på högskola och universitet men inte riktigt lyckats slutföra något. Jag vet fan inte vad problemet är. Jag har överlag oerhört svårt att avsluta saker. En riktigt fet spärr. Kastar upp 700 bollar i luften och kanske fångar en. Jag behöver bli stimulerad för att prestera. Det är synd, tror jag hade kunnat åstadkomma en hel del om jag bara hade löpt linan ut så att säga.

Pysslade kuddar

Pyssel OCH matchande present

I övrigt tror jag att jag är ganska rolig, omtänksam, kreativ och hyfsat bright. Jag älskar B-filmer om övernaturliga ting, att pyssla (vilket låter så sjukt B, vi säger "skapa" istället) och känner ibland överdriven njutning i att organisera och skriva listor trots att jag är hopplöst slarvig och glömsk när det kommer till kritan. Känner mig ganska ofta som en dubbelnatur. Pierre uttrycker det som att jag är komplex. Man vet liksom aldrig riktigt var man har mig eller vad man ska säga. Jag kan likaväl komma 10 min försent som 10 min förtidigt, ena dagen är jag helt inne på att sy gardiner eller whatever och nästa dag ska jag börja måla typ. Jag köper hela tiden på mig småsaker som är "bra att ha" och måste ALLTID öppna upp presenter jag ska ge bort för att packa om dem. Jag hade även en väldigt dryg matchnings-noja tidigare och var hopplöst fast i allt måste matcha. Även presenter. Men nu är det under kontroll. Jag kan ge bort saker som inte matchar. Wow, typ.
Jag är en person som helst måste köpa godis, chips OCH kakor. Jag hatar att känna mig låst eller göra saker som är tvång. Så fort ett MÅSTE kommer in i ekvationen får jag panik och får ångest. Jag vill ha valmöjligheter och rörelsefrihet. Sen agerar jag oftast inte på de möjligheter som finns men jag måste veta att de finns där.

Ompackade julklappar

Jag är ganska lynnig. Man kan få sig en avsnäsning ibland, särskilt om jag ätit dåligt. Men jag menar inget med det och ber oftast om ursäkt efteråt. Det har blivit bättre eftersom jag lärt mig hur jag fungerar och oftast varnar innan. Typ; om jag inte får tag i mat inom 5 min blir det inte så kul. Alltså inte så att jag kräver att folk ska mata mig, haha, utan att jag typ måste sticka och köpa ngt att tugga på eller gå och fika.

Bra frukost för lynniga

Jag blir också oerhört frustrerad (och provocerad) när saker tar tid. Jag kan sitta och pilla med småskit (på egna villkor) i timmar men Fhaaaan om det skulle ta för lång tid att gå och handla eller städa. Jag HATAR meningslöst dravel i ex. grupparbeten. När folk sitter och planerar i ALL JÄVLA EVIGHET och måste ha fika var 30:e minut, då tappar jag all motivation och tänker hemska tankar om att typ sparka folk i huvudet. Oftast tolkas min tysthet som att jag inte har ngt att bidra med, när den istället handlar om en ren protest mot allt jävla korkat som sägs. Jag får svettningar när någon nämner grupparbete.
Jag är en typisk "allt eller inget"-person. Vilket kan vara oerhört påfrestande. Men som sagt, jag har blivit bätttre på mkt.

Oj, vad sympatisk och trevlig jag verkar, haha. Men ja, som sagt, allt detta märks nog inte av särskilt mkt mer än om man typ lever med mig eller har känt mig i 15 år. Efter att ha läst detta kan man kanske ha en liten förståelse för min rädsla att skaffa barn och bilda familj. Det funkar inte riktigt med min personlighet och mina nojjor. Men jag vågade och ändrar mig sakta, dag för dag. Det är bra för mig även om det stundtals skrämmer skiten ur mig.

Trött

Tröstäter pepparkakor. Är helt slut. Givetvis tvärvägrade ungen äta sista barnmatsburken vi hade hemma och började hosta och halvklökas så jag lade ner. Istället fick han en kvarglömd oöppnad tub med päron/broccoli/ärtor. Den klämdes i väldig fart och sen vart det ju gnäll så då gav jag honom tre brödbitar att pyssla med. Sista brödbiten hamnar givetvis lite på sniskan och han börjar hosta. Jag bara kände redan då att nu är det kört. Mmm. 2 sek senare kaskadspydde han upp ALLT över sig, över mig, över hela barnstolen. Då var det alltså 28 min kvar tills vi skulle vara på BVC:s föräldraträff. Det var... ball. Fick slänga in honom i duschen, av med kläder och blöja. GIVETVIS hade han även hunnit skita så att det gled runt mindre trevliga saker i duschen. Wilmer störtbölade, jag plockade bajs och klockan tickade. Lovely. Jaja, vi kom iaf iväg, barnstolen fick kastas in i duschen och jag hann torka upp allt som hamnat på golvet också. GIVETVIS skulle vi ha besök direkt efter träffen också, så allting var liksom sådär städat och avtvättat och sen bara KAOS. Fan vad det inte är kul då.
Besöket ställde dock in så jag slapp iaf skämmas och vi kom i tid, om än något sura och svettiga.
Väl på träffen hade ju W damp i vanlig ordning och spenderade EXAKT hela mötet med att försöka slita åt sig resterande barns leksaker, strumpor och nappar. Jag fick sitta och hålla honom i foten till slut och bara dra tillbaka honom om och om och om igen med han gjorde utfall mot ALLT som inte tillhörde honom. Till slut frågade någon: "Är han alltid så?". Alltså det hade ju varit helt ok att släppa honom lös om det vore äldre barn men ingen kunde krypa och de flesta satt ju ostadigt så det var kanske inte helt poppis att unleash the beast på dem. Ångrar lite att jag valde maj-gruppen, men det är ju inte helt lätt att veta i vilken takt han skulle utvecklas.

Jao och sen var det ju bara hem och tvätta upp nerspydda kläder, skrubba barnstol och kudde rena och preciiis hinna sätta sig i soffan innan han vaknade igen. Lite lunch hade ju inte varit fel men det är väl knappt lönt nu om man ska käka igen om typ 2 timmar. Ja jag skulle väl mest bara säga att jag är trött och gnällig ;-) W däremot ligger på golvet och gör konstiga ljud medan han drar ett dl-mått fram och tillbaka över munnen. Svinglad.

Morgonbus

Vi lyssnade på Barnkammarbokens julutgåva. Spår nummer fyra, när mössen sjunger, är lätt favorit.

Seriöst morsan DU behöver ju inte sjunga med ... hello!

Favorit i repris - munpruttande är tillbaka

För er känsliga så ja, jag vet att det ligger ett hårstrå på bordet, men eftersom den där minipersonen för tillfället använder mitt hår som några jävra tömmar när man bär honom så har jag gett upp.

Igår hittades även samma person så här. Ibland är det bra att vara liten ...

Om han dregglar mycket? Ooonej, vad får er att tro det??

Fast i träsket

Har gått med i en livsfarlig grupp på Fejjan. Där det bara pumpas ut begagnade Molo, Ej sikke lej och Småfolk-kläder. Jag stör mig sjukt mycket på mig själv som går på den där märkesidiotin. Satt och småskrattade åt folk som köpte svindyra Molo-kläder när jag var gravid. Och nu sitter jag alltså här i skiten åtta månader senare. Fattar inte riktigt vad som hände?? Men det är väl att man suttit liiiite för mkt på Tradera och hängt som gjort att man helt plötsligt bara "måste" ha lite märkeskläder. Sen, visst, han har kommit upp i ålder nu och kan ha kläderna mkt längre och därför vill man ha ngt som håller länge. Men ändå!
Jaja, de är iaf begagnade ...

Denna blev min för 110:- inkl frakt.

Sånt bla bla-inlägg igen ...

Idag har vi en bra dag här hemma, ojojoj. Ok, lite väl tidigt att ta ut segern kanske ni tycker men den här timmen har gett mig allt jag behöver - en bra start på dagen. Sonen har sovit 13 timmar och har dessutom de senaste nätterna helt enkelt skitigt i att vakna 511 ggr/natt. Känner mig som människa igen! HALLELULJA! Han vaknade ÅTTA idag. Inga panikskrik utan glad och gullig, sänkte 250 ml välling, protesterade inte under påklädning och satt sedan och lekte själv med sina saker i ÖVER fem min!! Sen kröp/ålade han genast bort till soffborden och började med de dagliga konsterna men jag hann liksom dricka mitt kaffe och äta en macka innan. Nu sover han igen, morgonorken är inte direkt överväldigande hos den mannen. fattar inte hur man kan vara trött efter att ha sovit tretton timmar men men ... dumt att klaga.

I övrigt har vi, efter någon veckas kämpande, nått resultat med mackan. Nu äter han nästan en hel macka med god aptit och kan sitta och ta bitar själv att smaska på. Så ett av gröt/välling-målen är ersatt med yoghurt med ex. rivet päron och någon sked katrinplommon samt en macka med smör. Funkar riktigt bra och han verkar väldigt nöjd med att få sitta och plocka och tugga.
Sen har vi ju det där humöret. Det är ju sådär för tillfället. Ungefär på dagen han blev 8 månader började också reservationen mot andra människor än mamma och pappa. Han har fått panikböl både hos mormor och morfar, hemma hos kusinerna och när farmor, farfar och faster hälsade på. Verkligen HYSTERISKA tjut som att han inte får luft. Så nu gäller det att vara lite försiktig. Alltid ha honom vänd mot dörren om det kommer någon så att han kan se själv och vara förberedd. Småtjut när man nyser eller hostar är inte heller ovanligt. Han har helt enkelt kommit in i en sån där känslig period igen. Den som var såååååå rolig sist. Men men, det hör ju till och är inget konstigt.  Så länge han inte vaknar 5 ggr/natt är jag bara glad och tacksam.

Igår tog han även ett steg ut från våra soffbord och ... trillade givetvis men han är grym som verkligen vågar och vill. Han rör sig saakta saakta mellan borden också och står och fibblar med glasunderläggen medan han lutar magen och kroppstyngden mot respektive bord. Problemet är fortfarande att ta sig NER tillbaka på golvet. Men han blir bättre och bättre, landar oftast på rumpan och tar emot med armarna. Även om det givetvis blir störtdyk då och då. Hans huvudmått lär väl ha ökat till det dubbla med alla bulor han samlat på sig...

På babysimmet har han också avancerat. I lördags när vi simmade märkte vi att han verkligen simmar med både armar och ben när man drar runt honom. Benen vispar rundor och händerna plaskar på. Innan har han bara flytit med liksom. Barnen fick även sitta på en flytmadrass i lördags och det var ju SUCCÈ för W. Han satt helt stilla och glodde på de andra ... ända tills han lade sig ner och snabbt började åla iväg mot kanten. Ska fråga om vi kanske får lov att testa det nästa gång också och denna gång låta honom "dyka" i själv och sedan ta emot honom. Känns som att han är redo.

Jaja kortfattat; det känns verkligen som att vi har en riktig åttamånadersbebis här hemma, en som är framåt dessutom. Vill bara springa och köpa en lära-gå-vagn på direkten och se vad som händer men sen lugnar jag mig och inser att det verkligen inte är någon tävling, att han just börjat resa sig och att det finns all tid i världen att lära sig gå. Oavsett är jag väldigt glad över att det händer så mycket nu och att vi har en nyfiken liten skit.

Ja, det här skrev jag alltså i morse... men det gäller fortfarande :-) Sonen var 61,5 cm och vägde 8,2 kg. Han följer sina kurvor oklanderligt. Ingen utplaning alls utan uppåt uppåt uppåt :-) Gällande att resa sig upp är han tidigt på det och tänderna kommer när som helst. Imorgon ska vi gå igenom barnsäkerhet på föräldraträffen ... inte en dag för tidigt om ni frågar mig, puh.

Sådär står han och lutar sig, utan att hålla i. Får fan hjärtattack. Puh.

Tomten som syns i bakgrunden (den SVINSTORA vid dörren) är alltså Pjärs. Som han INSISTERAR på att ha framme. W drog loss lite skägg från honom som han stod och tittade på en stund och sen var inte han rolig mer. Jag förstår honom ...

Baksidan

med bullbak med barn är magsår och brännskador. Nä, riktigt så illa var det inte. Men nästan. Ica Maxis saffransbullar med vanilj blev iaf ÄNTLIGEN bakade här hemma. Tror inte jag kommer att göra om det på ett tag. Om vi säger så... Gjorde hälften med mandelmassa i fyllningen och mandelspån på och resten enligt receptet.
Erre och syrran BEDYRADE att det var såååååååå enkelt att vrida och snurra bullarna innan. Yeah right. Inte så jävla enkelt när man inte fattar och aldrig sett det förr. Men men, nu fattar jag och vet vad jag ska göra annorlunda nästa gång iaf. Oavsett utseende så blev de snuskigt goda iaf och det är ju faktiskt viktigast!




Recept: http://www.ica.se/Butikssidor/Maxi/Malmo/Malmo-2748/Recept--mat/Sok-recept/Recept/saffransbullar-med-vanilj-714255/


- Posted using BlogPress from my iPhone