Tålamod, tålamod, tålamod. Är det inte kväll snart?? Tycker dock ännu mer synd om syrran där hela familjen är däckad ... eller iaf föräldrarna. Vi försökte prata i telefon nyss men fick seriöst lägga på; Alfred slogs, Hugo skrek och Wilmer bööölade. Helt omöjligt att höra. Pierre träffade även våra grannar igår som har en son i samma ålder. Tydligen hade han haft öroninflammation i två omgångar, halsfluss samt reaktion på penicillinet. De hade varit fyra gånger på akuten och två gånger på vårdcentralen under december månad. Så man ska väl inte klaga. Men det är ÄNDÅ pisstråkigt. Så det så.
- Posted using BlogPress from my iPhone
:(
SvaraRaderaSå tråkigt att drabbas gång på gång. Vi har haft tur i vinter med bara två dagar feber (för lillan) och inget annat men många vänner har haft kräkis, lunginflammation, öroninflammaton, feberkramp osv.
Och hur lätt är det att ta hand om unge när man vill bara vill sova?
/ ami